Ja undrar hur det hadde varit

( skickade just iväg ett sms till en kompis)
som jag skriver så här?
Har ingen lust att vara mamma längre!
Får man säga så?
-----------------------------
Även om jag absolut inte vill leva med hennes far, så önskar jag ibland att vi vore 2 stk föräldrar mot en tonåring!
Hadde det varit annorlunda då?
Eller hadde jag fått tatt lika mycket skit???

Kommentarer
Postat av: A n n a

Du har samma som mig,ensam mot tonåring..sonens far är inte med i bilden..på gott & ont många ggr..förstår precis vad du menar!
Sparka liv i pappan ..tror flickor är jobbigare än pojkar i tonåren..pojkar busar & bråkar när dom är mindre sen tar flickorna över vid hormon stormarna ;)
Även om det är jävligt jobbigt i långa perioder så håll ut..det blir bättre garanterat! Du gör ett bra jobb!

2008-01-20 @ 15:28:32
URL: http://bannemignog.blogg.se
Postat av: Buzan

Håller med ovanstående talare. Har en stor pojk nu som jag har en förbannat bra relation till. Vi kan prata om allt. Vi gör saker ihop och vi litar på varandra. Vet faktiskt inte hur det kommer sig, jag har nog haft en himla tur. Men jag tror inte det spelar någon roll om man är en eller två mot "ungarna". Har inte så benhård koll på just ditt läge, du kanske har skrivit tidiagre om hur och varför ni bråkar. Men kanske om du kan hitta på något som ni båda gillar att göra, och sen göra det komtinuerligt. Min son och jag började toidigt spela tv-spel och gör det fortfarande. En kul grej att göra ihop. Sen är det nog viktigt att du är stenhård i dina beslut, inte si eller så olika gånger. Fan det är ju skitlätt att sitta och säga åt andra hur de ska göra , NOT!

Tror du är en sån bra mamma som du kan vara. Fråga dig själv om hon är en sån bra dotter som hon kan vara? Vad är det hon vill ha ut av er relation?

Du gör inget fel! Och visst är det helt ok att vilja säga av sig mammarollen ibland!

2008-01-20 @ 16:01:40
URL: http://buzprat.blogspot.com
Postat av: Maria

Men lilla gumman, du är en helt helt underbar mamma.. önskar många gånger att jag vore som du... Du har tålamod ork och lust att göra saker med henne!!

Du ställer alltid upp till 100% du är en fantastisk mamma!!!

Sen så är det ju så med ungar att dom tar det för givet tyvärr! Dom förstår inte att till slut orkar inte mamma mer... dom förstår inte att mamma behöver få lite tillbaka. Dom tar allt och till slut orkar man inte mer, prata prata prata med henne för M kan iaf lyssna lite.. eller?

Ta ett snack nu direkt ikväll och ta Magnus till hjälp.

Kramar i massor till dig!!

2008-01-20 @ 19:07:39
URL: http://marianorinder.blogspot.com
Postat av: Monica

MARIA!!!!!!!!!!!!!!!!
Du är ju som mig om inte endå snällare !
Gårinte prata med henne om detta,men kanske ska ställa henne frågan som buzan tipsade om? ;)

2008-01-20 @ 19:12:53
URL: http://villmanintesavillmainte.blogg.se
Postat av: Monica

bör´jar bli veldigt less eller så är det fulmånen som spökar med mig;(

2008-01-20 @ 19:13:55
URL: http://villmanintesavillmainte.blogg.se
Postat av: Monica

fullmånen inte ful månen ;(

2008-01-20 @ 19:18:51
URL: http://villmanintesavillmainte.blogg.se
Postat av: Marina

Jag förstår dig att du känner att du vill säga upp dig som mamma!!Vem vill inte det? Och jag tycker att det inte är fel att känna så!!Det är väl naturligt när man kämpar i motvind !!
Natti natti tjejen!

2008-01-20 @ 21:07:55
URL: http://marinasblogg.se
Postat av: Satu

tack tack och gonatt!! =D

2008-01-20 @ 22:02:46
URL: http://satuelisa.blogg.se
Postat av: Caroline

Håller med Anna! Men jo jag tror nog oxå att det kanske hade varit lättare om man varit två. Men är inte ni två. Du o sambon (inte flickans pappa)?
Kram

2008-01-20 @ 22:52:31
URL: http://www.kcalorin.se
Postat av: Tindra

Jag tror säkert de flesta föräldrar tänker så ibland, att man inte vill vara mamma längre. Och det är helt okey att kunna känna så ibland, för det är ju jättemånga gånger ett både jättetufft och otacksamt jobb. Men känner man så innerst inne....det tror inte jag. Hur jobbigt det än är, så finns ju även de där ljusa stunderna där. Och när det gäller pappan, så kunde det mycket möjligt ha blivit lite lättare om han tagit mer av sitt ansvar, men enkelt tror jag man får glömma att det blivit. Hittills har jag iallafall inte mött någon tonårsförälder som sagt att det är en enkel match att fostra en tonåring. =)

2008-01-20 @ 23:24:26
URL: http://thoughtsandfeelings.blogg.se/
Postat av: Inna

Att vara ensam förälder till tonåringar är skitjobbigt. Vissa dagar vill man bara lämna allt och slippa vara ensam med allt. Men det blir bättre. Att din dotter är dum/elak och allmänt pestig mot dig, är för att hon vågar. Att hon känner sig trygg med dig. Du finns där och är den hon kan lita på.
Och ibland så testar de om vår kärlek till dem verkligen håller. Har de blivit svikna av den andre föräldern, så är det extra viktigt att veta du aldrig sviker.
Nu är min yngste 15 och livet är ganska ljust. Men för typ 3 år sen var det bara bråk och elaka ord, varje dag.
Min dotter har varit den lättaste :) Hon bara satt och grät och vågrade gå till skolan när allt var jobbigt. Min 15-åring däremot har jag fått för mina synder skull :)
Jag samlar kraft hos vänner, på jobbet, hos er på nätet och i de ljusa stunder ungarna och jag har. Som tonårsförälder måste man vara utrustad med tid och tålamod. Min mamma säger att tålamod är också mod. Ganska klokt.

Kram på dig

2008-01-22 @ 17:11:30
URL: http://innasego.se
Postat av: Christina

Gumman ... det är jättejobbigt ibland. Men glöm inte att du inte får ta "skiten" personligt alltid. Låt det rinna av dig om det går. Och visst vore det kanske lättare om man var två men samtidigt är jag glad att jag får lov att uppfostra flickorna som jag tycker är bäst ... på ett sätt är det bra haha! Jag vet inte om jag hade uppskattat att ha en till som jag var tvungen att argumentera med :P

2008-01-24 @ 18:59:29
URL: http://treflickor.squarespace.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0